Äntligen!

Sällan – eller kanske aldrig – har väl Gert Fylkings kända utrop känts mer befogat än inför dagens premiär i Ettan Södra på Finnvedsvallen. Dryga två månader efter utsatt datum fick IFK spela sin första seriematch för säsongen. Det är sällan som Finnvedsvallen är fullsatt, men idag var det ödsligare än någonsin på grund av Coronarestriktionerna.

För motståndet stod serienykomlingen Motala AIF, som tack vare en sammanslagning av klubbarna i Karlstad, United och BK, fick en gratisplats i årets Ettan Södra.

Motala AIF, en anrik förening, som bildades redan 1907, som fostrat ett flertal storspelare. Den mest kända, Gösta Löfgren, var med och förde MAIF till klubbens hittills enda säsong i Allsvenskan 1957 och är fortfarande klubbens meste målskytt genom tiderna. Han gick sedermera vidare till IFK Norrköping, där han vann SM-guld 1960. Han tillhörde även VM-truppen som tog silver 1958.

Motala, som alltså är tillbaka i division ett efter fyra säsongers förvisning till division två, inledde matchen piggast och stormade IFK:s planhalva i aggressivt tempo. Redan efter trettio sekunder fick domaren blåsa för matchens första frispark och i tredje minuten fick gästerna det första gula kortet.
Efter de tuffa inledningsminuterna jobbade sig hemmalaget alltmer in i matchen och mittfältstrion Charlie Vindehall, Eric Brendon och Abdussalam Magashy tog över taktpinnen.

Det dröjde till den nionde minuten innan IFK hade sitt första avslut genom det pigga nyförvärvet från Nya Zeeland, Joel Stevens. Dock utan resultat.
IFK hade nu en bra period, där Freddy Winsth och Johan Lassagård vid flera tillfällen kom fram på högerkanten. Avsluten var emellertid av dålig kvalitet och matchoträningen lyste stundtals igenom.
Att ha svårt att komma till riktiga avslut var något som präglade matchen, trots att avslutsstatistiken skrevs 16-6 till hemmalagets favör.

Motala, där det mesta framåt handlade om Adam Bark, var inte ofarliga och kom fram i ett antal kontringar, utan att sätta IFK-keepern, Pilip Vaitchakovic, på alltför stora prov.

I den trettioförsta matchminuten som så det förlösande ledningsmålet för hemmalaget, ett mål som skulle visa sig bli segermål och matchens enda. Johan Lassagård tog sig fram på sin högerkant, spelade snett-inåt-bakåt där Charlie Vindehall, med en behärskad bredsida, kunde rulla in bollen bakom gästernas målvakt, Oliver Bergman. Bergman, som i mitt tycke, var bortalagets bästa spelare, stod för ett flertal kvalificerade räddningar i matchen.

I den andra halvleken blev de båda lagen ganska långa och spelet blev kontringsbetonat. IFK kom vid ett flertal tillfällen i numerära överlägen mot motståndarförsvaret och med något bättre passningsskärpa kunde – och kanske borde – hemmasegern ha blivit större.

En seger i premiären är dock inte att förakta och det var en tämligen nöjd hemmatränare, Jonas Thern, som gav matchen omdömet. “en typisk premiärmatch”!
I hemmalaget gjorde försvaret en stabil insats och de högresta mittbackarna Victor Ericsson och Bernardo Vilar höll rent framför Pilip Vaitchakovic i målet, vars tröja näppeligen behövde läggas till tvätt. De båda ytterbackarna, Freddy Winsth och Francis de Vries, kom ofta fint med i anfallen och med lite flyt kunde Freddy ha blivit målskytt. Hans fina halvvolleyskott i andra halvlek räddades med fingertopparna av gästernas målvakt.

“Onödigt att låta målvakten glänsa”, var Jonas Therns betyg…

På mittfältet stod Charlie Vindehall för en mycket stark arbetsinsats och vann många bollar och Eric Brendon gjorde sin kanske bästa match i IFK-tröjan. Det märktes att han är bättre tränad inför årets säsong än inför fjolårets.

I den sextiofjärde matchminuten fick nyförvärvet från Kalmar, Markarydsfostrade Benjamin Hajdari, göra debut. Under den halvtimma han fick vara på planen hann han visa att han vill konkurrera om en startplats. Han kom till flertalet avslut och hade sånär blivit målskytt.

Sammanfattningsvis är jag beredd att hålla med Jonas i matchomdömet. Stundtals krampaktigt, men med många goda intentioner. Förhoppningsvis fick vår unga trupp lite råg i ryggen inför det fortsatta spelet. Närmast står en resa till Trollhättan på tur, närmare bestämt på onsdag och därefter väntar Lindome på Finnvedsvallen nästa söndag.

Lite kuriosa: Vi fick idag uppleva lite fotbollshistoria. I Coronapandemins spår är det i år tillåtet att göra hela fem byten och i andra halvlek gjorde Motala ett fyramannabyte (!), tack och lov utan att matchbilden påverkades.

IFK: startelva:
Pilip Vaitchakovic – Freddy Winsth, Victor Ericsson, Bernardo Vilar, Francis de Vries – Eric Brendon, Charlie Vindhall (75), Abdussalam Magashy – Johan Lassagård (75), Michael Kargbo (64), Joel Stevens (93).

Ersättare:
Filip Ericsson (MV), Benjamin Lindblad (75), David Danielsson (93), Felix Wennergrund, Kevin Karlsson Simola, Robin Dzabic (75) och Benjamin Hajdari (64)

Mål: Charlie Vindehall (31)

Bra domare: Haris Memisevic

Vid pennan: Ola Fälth
Bakom kameran: Nico Eremidis

       
IFK VÄRNAMO