En förlust som sved in i benmärgen

Det är vad som skedde i bortamatchen mot Kristianstad i lördags. Det var så onödigt, så otroligt onödigt, för vi var spelmässigt klassen bättre och det sved in i benmärgen att förlora den matchen.
Men återigen så slår viljan att vinna kunskapen att spela fotboll, vi ville men inte tillräckligt mycket för att ta jobbet som krävs, det ville de.

Vi startade matchen bra, hemmalaget gav oss all yta vi behövde för att föra matchen, ja de gav oss till och med onödigt mycket ytor. Vi rullade runt o runt o runt, dvs. från sida till sida, vi försökte hittar vägar igenom deras kompakta försvar men det var inte lätt.
På en inövad hörna i minut 6 kom första riktiga chansen, hörnan perfekt på Francis skallen men på mållinjen stod två hemmaspelare och rensade undan bollen. Istället kom ledningsmålet på en inövad frispark i minut 14. Isse hittar huvudet på Tyler som nickar ner bollen till Alex som på ett tillslag får in bollen till en helt omarkerad Benji, öppet mål och en enkel bredsida, snyggt!


Men vad hände sen? Visst hade vi bollen, vi hade spelet och vi hade 7 hörnor, men chanserna lyste ilsket rött med sin frånvaro.
I tidigare matcher har vi skapat mängder av bra lägen utan att för den delen sätta dit bollen, men mot Kristianstad skapade vi nada!
Istället kunde hemmalaget relativt enkelt freda sitt mål, och i ärlighetens namn borde de ha gjort 1-1 i minut 43. Ett inlägg från höger som gick över samtliga, ensam vid bortre stolpen stod gästernas Omar Dampha, grabben var lite för självsäker på att han skulle nicka bollen i mål så han brände läget med en meter.


Andra halvlek var knappa 3 minuter ung när så kvitteringen kom, tveksamma ingripanden, man kan inte bara springa jämte o vänta på vad som komma skall, inlägg från höger, Francis halkar, Freddy försöker få undan bollen, den studsar lite hit o lite dig o PANG, Omar som brände i första trycker till bollen och förbi Mogge i mål från 3-4 meter.
Nu tänkte man att nu vaknar vi, vi tog med oss skorna ut i halvtid men lämnade huvudet kvar i omklädningsrummet, nu hämtar vi huvudet också, men icke.
Istället var det hemmalaget som började diktera villkoren, vi blev lite som statister, och samma sak igen, från vänster, inlägg hårt på marken, gästernas Teddy Bergqvist sätter foten till och skarvar förbi en chanslös Mogge i mål, ett mycket snyggt mål men var är vi?


Innan denne Teddy gjorde ledningsmålet hade han två ypperliga frilägen att göra mål på men Mogge i mål gjorde två utmärkta räddningar, så ni kanske förstår vad jag menar ”var är vi?”.
Nåväl, från 0-1 till 2-1, först nu vaknar killarna till liv, några minuter senare är sitter vi återigen i förarstolen medan hemmalaget gör allt i sin makt för att freda sitt mål, men några heta chanser skapar vi inte, tyvärr.
Kvitteringen kommer också om än med lite flyt, i minut 74 kommer ett inlägg som ställer till det för hemmalaget, Benji får helt öppet mål igen och missar såklart inte från en meter.
Vi fortsätter rulla boll, slå inlägg och byta kant, men lägen skapar vi inte.
Som grädde på moset kommer även 3-2 till hemmalaget från ingenstans, vi har matchen med släpper till ett halvläge i minut 82, vi får inte undan utan försöker oss på en rensning, bollen träffar denna Teddy och går såklart förbi en ännu en gång chanslös Mogge i mål.
Minuten efter kommer Teddy fri ännu en gång men denna gång drar han skottet utanför.
Vi då? Jodå, en dunderchans till kvittering fick vi med en minut kvar av ordinarie tid, Bebben som nyss kommit in fick in en praktvolley men denna dag var inte vår, bollen tar klockrent i ribban och ut på plan igen, skottet var så hårt att jag tror att ribban står där och darrar ännu.
Vi flyttade upp allt vi hade för att lyckas kvittera men hemmalaget tuggade taggtråd och försvarade sig med näbbar och klor.


Med facit i hand var det inte alls orättvist att Kristianstad vann, visst vi hade mest boll och vi förde spelet mestadels av matchen, men viljan viljan var deras, chanserna var deras, och vilka chanser sen. De ville vinna och tog jobbet för att göra det, det gjorde inte vi. Vi var bekväma, vi var slarviga i vårt passningsspel och vi var idéfattiga framåt.
Nu lägger vi denna match till arkivet och tar med oss att blåstället måste fram nu, det gäller alla!
Halva laget kan inte jobba medan resten går på 80 %, det gäller att alla ger allt under 90 minuter annars vinner man inga matcher.
Bäst på plan i lördags var utan tvekan Domare Tess Olofsson och hennes assisterande, hon hade matchen i sin hand från första sekund till sista.

Nu skall vi bryta ihop, snacka oss samman och komma igen i matchen mot Torns IF på onsdag, jag hoppas att killarna tar tag i detta nu och inser allvaret, det är 90 minuter med blåstället på som gäller och inget annat.


Thern var såklart oerhört besviken efter matchen, han menade att ett sådant spelövertag, särskilt i första, skall resultera i ett par mål, men vi duttar och dräller med bollen o så rinner chanser ut till ingenting. Vi måste ta fighten, vi måste våga ta smällarna i boxen och vi måste få fram vinnarskallarna, det gör ont att spela fotboll och man måste vara beredd på det och inte fega, har man inte den inställningen skall man inte ut på plan och spela avslutar tränare Thern.

Fakta:
Kristianstad FC – IFK Värnamo 3-2 (0-1)
0-1 efter 13,21 Benjamin Lindblad, assist Alex
1-1 efter 47,34 Omar Dampha
2-1 efter 57,53 Teddy Bergqvist
2-2 efter 73,41 Benjamin Lindblad
3-2 efter 81,25 Teddy Bergqvist

Totalt avslut: 9-8 (2-3)
Avslut på mål: 7-5 (1-3)
Frisparkar: 12-10 (7-5)
Hörnor: 2-10 (0-7)
Varningar: 3-2 Daniel Kardum, Teddy Bergqvist och Omar Dampha KFC, Roman & Benjamin IFK
Publik: 267 varav 19 från Värnamo

Startelvan:
Mogge (mv), Freddy, Tyler, Francis, Roman
Affe (69), Charlie (86), Isse (61), Alex, Benji & Paulo
Ersättare:
Pilip (mv), Aldin, Ivan (86), Erick (61), Filip, Kevin, Bebben (69)

Som sagt var, redan på onsdag är vi i hetluften igen då vi får besök av Lundalaget Torns IF, kom gärna ner till Finnvedsvallen och ge ditt stöd till laget, dom behöver verkligen det, matchstart 19:00

Vid pennan och bakom kameran:
Nico Eremidis

       
IFK VÄRNAMO