FÖRLUST MOT VARBERGS BOIS

IFK hälsades välkomna till Varberg och konstgräset på Håstens IP med duggregn och snålblåst. Träningsmatch, mot tidigare Superettankollegan – numera allsvenska – Varbergs Bois, stod på programmet. Bois, anförda av lagkaptenen Jon Birkfeldt, som representerade IFK 2018, kom till start utan målsprutan Simon Karlsson Adjei, som gjort mål i de senaste fyra matcherna. Ett något tilltufsat självförtroende kunde dessutom tänkas efter veckans förlust mot Jönköpings Södra. Bortalaget hade tvärtom en seger i bagaget från förra helgen mot Karlsson Adjeis tidigare klubb, Assyriska Turabdin.

IFK ställde upp med en 4-5-1-uppställning, där Oscar Johansson fick jaga ensam på topp utan att komma med i spelet. En – i mitt tycke – märklig placering och ett slöseri med kapacitet. Bakom honom ett mittfält med Edvin Becirovic, Abdu Magashy, Eric Brendon, Wenderson och Isse Ismail. En fyrbackslinje bestående av Albin Sundgren, Victor Eriksson, Francis de Vries och Freddy Winsth. Längst bak, Pilip Vaitsiakhovic i mål. Dessvärre meddelades att nyförvärvet Crespo Kamara drabbats av en ledbandsskada och därmed var ur leken för några veckor. Dubbelt olyckligt med tanke på att Michael Kargbo på fredagen utropades som klar för Gais.

Inledningsvis såg det ganska bra ut, sett med IFK-ögon. Bortsett från ett skott på mål efter femton sekunder, var det bortalaget som såg mest intresserade ut inledningsvis. I den tionde minuten hade IFK sin bästa målchans i matchen. Ett snyggt anfall på vänsterkanten avslutades av Magashy från tio-tolv meter högt över mål. Ett mål där hade kanske kunnat ge självförtroende.

Istället var det hemmalaget som skulle ta ledningen. Efter dryga tjugo minuter tappade Freddy bollen lite olyckligt, och i sin iver att återerövra den tvingades han att orsaka en frispark strax utanför straffområdet. Bollen lyftes över muren av nyförvärvet från IK Frej, Albin Mörfelt, i mål, i Pilips vänstra hörn. Det såg inte helt otagbart ut… Mörfelt var förresten en spelare som utmärkte sig i matchen på flera sätt. Minuterna före målet stod han för ett tämligen brutalt överfall på vår lagkapten som såg onödigt tufft ut. Den gode Freddy reste sig dessbättre, tillsynes utan att ha blivit drabbad av alltför stora framtida men. Det gula kortet som Mörfelt tilldelades hade färgskiftningar mot det orangea hållet.

Efter ledningsmålet tog hemmalaget över alltmer av spelet. Man var lite tuffare i närkampsspelet och var snabbare i sitt agerande. I den trettiofemte minuten var det dags för det andra målet. En snabb kontring ledde till ett inlägg, där Albin Mörfelt (vem annars?) satte fram huvudet och styrde bollen i mål. IFK försökte att trilla boll, men ofta såg det trögt och omständligt ut. Inte sällan hade passningarna fel adress, vilket möjligen kan ursäktas av den svåra blåsten. Firma Asterhed/Thern gjorde ett antal byten i den andra halvleken. William Kenndal ersatte Wenderson, som varit mer eller mindre osynlig. Tänkbart är att han – som de flesta brasilianare – behöver lite tid för att vänja sig vid vårt sätt att spela fotboll. De brukar inte vara övertränade när de anländer… Dessutom fick Charlie Vindehall, Benjamin Hajdari och Oskar Uddenäs känna på västkustluften, utan att direkt påverka matchbilden.

IFK hade uppseendeväckande svårt att skapa något som liknade målchans. Visst ska vi betänka att motståndet är allsvenskt, men jag känner ändå en viss oro över anfallsspelet. Veckans dränering av anfallspopulationen gör att alternativen är få och som hos (nästan) alla lag saknas den kliniska avslutaren. Vi har en uppsjö av försvarare och mittfältare av varierande dignitet, men anfallare är en bristvara!

Tre veckor återstår till premiären och innan dess ska vi förhoppningsvis ha spelat ihop en startelva, slagkraftig nog att kunna knipa poäng på Landskrona IP. Först ska vi avverka Helsingborgs IF och IFK Göteborg. Två tuffa motståndare.

Vi kan förhoppningsvis mycket bättre än vad vi visade idag!

Text: Ola Fälth