Första förlusten ett faktum

Planens bäste spelare

Ack, säg den glädje som varar beständigt. I medgång är det lätt att förledas till att tro att man är odödlig och osårbar. Onsdagen den 1 juli fick vi å Finnvedsvallen hastigt, men mindre lustigt, klara besked att så är inte fallet.

I de inledande fyra omgångarna har det känts logiskt och självklart att IFK har lämnat planen med tre poäng. Fullt lika logiskt var kanske inte resultatet i gårdagskvällens match.

Gästande Utsiktens BK från Göteborg, ett lag som vållat oss problem även tidigare år, skulle visa sig även denna kväll bli ett Waterloo för Kamraterna.

Vår egen Napoleon Bonaparte, Jonas Thern, gjorde en ändring i uppställningen. Tillbaka i startelvan, efter ett fint inhopp mot Landskrona, kom Johan Lassagård, som ersatte Benjamin Hajdari i anfallet.
Bytet i sig är inte mycket att säga om, men det föranledde en inflyttning av Michael Kargbo till mitten, vilket jag kan tycka inte var lika lyckosamt. Det briljanta och snabba kantspel vi haft i de tidigare matcherna lyste i går kväll med sin frånvaro.
Ofta blev det lite för långsamt och omständligt. I de fall vi fick möjlighet att slå inlägg stod oftast en Utsiktenspelare i vägen, eller så blev de “överlånga”, för att tala “Lagerbäck-svenska”, eller hamnade bakom mål.

IFK inledde annars i ganska frejdig fart och hade med lite flyt kunnat få in en ledningsboll. Domaren hade mycket väl kunnat blåsa straff för hemmalaget när Kargbo fälldes i den sjunde minuten.
Man hade dock svårt att få in bollen i motståndarnas straffområde för att skapa något riktigt farligt.

Istället var det Utsikten som skulle ta ledningen. På en hörna blev det en viss oreda i det annars så stabila Värnamoförsvaret och efter diverse schabbel lyckades Samir Zehovic förpassa bollen in i hemmamålet.
En kalldusch för IFK-arna som inte direkt väcktes upp ur sin slummer av detta. Istället tog Utsikten över alltmer av spelet utan att skapa särskilt mycket konstruktivt.

I den andra halvleken kom IFK ut som ett nytt lag. Tillbaka var aggressiviteten, rörligheten och snabbheten i passningarna. Utsikten slutade att spela fotboll och parkerade åtta man utanför eget straffområdet.
Robin Szabic hade ett par vassa skott, men inget som beredde Axel Wibrån i Utsiktens mål några större problem. Den förre ÖIS-målvakten Wibrån växte ut till att bli matchens lirare.
Bland annat gjorde han en benparad à la handbollsmålvakt på Victor Erikssons nick från nära håll. Michael Kargbo hade ett friläge och försökte lobba, men Wibrån vecklade ut en teleskop-arm som måste varit flera meter lång och avstyrde.
En enkel bredsida längs marken hade kanske inte varit lika elegant, men förmodligen mer effektiv.

Utsikten spelade naturligtvis taktiskt rätt efter sin förmåga och det kan ju tyckas passande på en DDR-arena som Finnvedsvallen att bygga en Berlinmur, men inte var det särskilt ögonfägnande.
De gjorde dessutom allt för att dra ned på tempot och tog en evig tid med att sätta igång spelet efter avblåsning, vilket domaren accepterade utan åtgärder. Det är inte helt enkelt att dyrka upp ett sådant försvar och försvarsspel är, som bekant, en del av fotbollen.

IFK-tränaren Jonas Thern var inte alltför deprimerad efter slutsignalen. Han tyckte att laget stod för en godkänd prestation och att vi denna kväll inte hade marginalerna på vår sida. “Det är svårt att möta ett lag som inte vill spela”, var hans slutkommentar.

Desto gladare var kollegan i motståndarlaget, Bosco Orovic, vars röst inte torde ha räckt till att sjunga segersång efter matchen. Det var få situationer på planen som inte föranledde ett Orovic-vrål, antingen av glädje eller frustration, i synnerhet över domarens insatser.

Förlusten innebar att vi lämnade serieledningen, förhoppningsvis bara tillfälligt, till Lunds BK, som har samma poäng och målskillnad, men har gjort fler mål.

IFK har nu inte alltför mycket tid att slicka såren. Redan på söndag går resan norrut till residensstaden Jönköping, där Assyriska Turabdin står för motståndet.

Assyriska gjorde sin första säsong i Ettan 2019 efter en imponerande snabb resa i seriesystemet. Förra året slutade drabbningen 1-1 på Rosenlunds IP och i returen på Finnvedsvallen drog Assyriska det längsta strået och vann med 0-1. Således ett visst revanschläge.

Det är bara att komma igen och vi hoppas att IFK kan studsa tillbaka till vinnarspåret redan på söndag. Eller som den forne Bragetränaren Rolf Zetterlund sa: “Det är bara att bryta ihop och börja om från cash”!

Bernardo Vilar utsågs till planens bäste spelare.

Ola Fälth

       
IFK VÄRNAMO