Succéinhopp av Aldin Basic mot Oskarshamn

Oskarshamn är inte en stad som man direkt förknippar med fotboll. Snarare är det ishockey som har varit i det idrottsliga ropet de senaste åren. I övrigt är det kärnkraftverket och träsnidaren Axel “Döderhultaren” Petterson som är det man närmast tänker på. Men sedan 2014 spelar man i landets tredje högsta fotbollsserie.

Oskarshamns AIK blev sånär uppflyttade till Superettan 2018, men föll i kvalet, snöpligt på färre bortamål än Varbergs Bois. Varberg blev kvar och lyckades 2019 kvalificera sig för Allsvenskan. Oskarshamn fick istället spela ett ångestladdat kval för att undvika nedflyttning till division 2. Kvalet överlevdes och Oskarshamn blev kvar i Ettan.

Tidigare återfanns Johan Nicklasson, som representerade IFK 2012-2013, i laget men han avslutade karriären 2019.

När lagen möttes i fjol slutade matchen på Finnvedsvallen 0-0 och på Arena Oskarshamn drog IFK det längsta strået och vann med uddamålet.

Inför söndagens match var IFK:s kanske bäste spelare i år, Bernardo Vilar, tillbaka efter sin avstängning. I övrigt var laget detsamma som i de senaste två matcherna, mot Eskilsminne och Lund, som vi som bekant vann och gjorde7-0. Självklart fanns ingen anledning att ändra ett vinnande lag.

Matchen startade i högt tempo. Oskarshamn tog kommandot direkt och kunde ha tagit ledningen redan i första anfallet. IFK-försvaret såg ut som Döderhultsfigurer när AIK tog sig igenom på högerkanten, men avslutet täcktes av bakhasorna på Victor Eriksson. I anfallet därpå är Freddy Winsth nära ge IFK ledningen på ett skott från fyra meter efter hörna, men Oskarshamsnmålvakten räddade till ny hörna. Redan efter fem minuter hade IFK antecknats för fem hörnor. Joel Stevens hade en nick från två meter men målvakten räddade igen.

Intensiteten i spelet sjönk sedan, men i trettiosjätte minuten fick IFK sin nionde hörna, Oskarshamnsförsvaret tittade på bollen och glömde bort Michael Kargbo som från en meter skyfflade in 0-1. Kargbos sjätte mål för säsongen.

Oskarshamn hade ett extremt anfallsvapen i Anton Agebjörns långa och hårda inkast. Bollen kom snabbt och hårt som en scudmissil mot mål och det var också på ett dylikt som Oskarshamn kvitterade. Ett stenhårt inkast mot första stolpen, som snyggt nickskarvades vidare i mål. Nu befarade man att Oskarshamn skulle ta över på allvar.

Men, som så många gånger förr, så visade Jonas Thern fingertoppskänsla i bytena. Benjamin Lindblad (i halvtid), Felix Wennergrund och Kevin Carlsson Simola kom in med mycket spring i bena och IFK demonstrerade den sista kvarten att de kanske har bäst kondition i serien.

I åttioåttonde matchminuten trädde så mittbacken Aldin Basic in på arenan för första gången för den här säsongen. Han intog Michael Kargbos position centralt i anfallet. som om han aldrig gjort något annat. Cirka trettio sekunder därefter, första gången han rörde bollen, på en härlig passning från Eric Brendon, fick han två chanser och på den andra rullade han in en vänster bredsida i nätet.

Oskarshamn var därefter ett slaget lag och med lite flyt hade Benjamin Lindblad satt trean, men hans skott gick strax utanför.

IFK går nu på semester och gör det i serieledning. Visserligen har knappt en tredjedel av serien spelats, men betänk att IFK av tradition är ett höstlag och alltid presterar bättre efter sommaruppehållet. Jag ser ingen anledning att så inte kommer att ske även i år. Vi ska naturligtvis inte ta ut några segrar i förskott, men känslan är oerhört positiv.

Egen framgång är bäst, men andras olycka är heller inte att förakta. Att Lunds BK fick pisk hemma mot Motala AIF var en liten överraskning och att Torn och Landskrona delade poängen var heller inget jag grät över.

Närmast på programmet står hemmamatch mot Qviding FIF den 8 augusti på Finnvedsvallen. Sju segrar på nio matcher och 17-5 i målskillnad. Sug på den!

 

Text: Ola Fälth

Bilder: Tero Väisänen

       
IFK VÄRNAMO