EN POÄNG MOT SERIELEDARNA

Solen lyste med sin frånvaro när anrika Djurgårdens IF kom på besök till Finnvedsvallen på söndagen. Slutsålt på arenan, precis som när grannklubbarna Hammarby och AIK var här. Uppemot femtonhundra djurgårdare fanns på plats inför detta returmöte, där IFK hade revansch att utfordra. Få hade väl glömt den nesliga förlusten på Tele2 Arena, då det stod 5-0 på matchtavlan när matchen var slut.

Efter den något överraskande - men icke desto mindre välkomna - segern förra söndagen mot Hammarby, fanns det ett hyggligt hopp bland hemmafansen.

Robin Tihi fick sitt tredje gula kort mot Hammarby och var därför avstängd. Victor Eriksson och Victor Larsson utgjorde istället mittbackspar, med Netinho och Freddy Winsth på flankerna. Hampus Näsström fanns i en hybridroll mellan backlinje och mittfält. William Kenndal och Abdu Magashy framför honom, i anfallet Oscar Johansson, Marcus Antonsson och Ajdin Zelkovic. Wenderson var tillbaka efter sin avstängning, men startade på bänken.

Djurgården inledde starkast och IFK hade svårt att spela sig ur pressen. Dock skapades inga större farligheter.

Det dröjde till den tolfte matchminuten innan IFK fick matchens kanske bästa chans. Marcus Antonsson fick bollen gratis av en Djurgårdare, spelade vidare ut till Ajdin Zeljkovic på vänsterkanten. Ajdin tog några steg in i banan, lurade två motståndare och sköt i fritt läge, men han fick ingen bra träff och Djurgårdsmålvakten kunde rädda ganska enkelt. Ett mål där hade smakat fågel!

IFK fick nu ett ganska bra tag i motståndarna och Marcus Antonsson kom till skott, men Djurgården täckte till hörna. Hörnan - en bra, kort variant - boxades bort av målvakten, men Abdu Magashy skapade ytterligare en hörna. Även denna kort och IFK bet sig fast i straffområdet. Dessvärre utan att kunna sätta pricken över i.

Fem minuter senare var det Djurgården som slog en kort hörna och lurade IFK-försvaret. Gustav Wikheim fick skjuta i fritt läge, men dessbättre i stolpens utsida.

Efter ytterligare fem minuter hade IFK ett nytt gyllene läge att ta ledningen. Freddy Winsth hittade en fri Marcus Antonsson på vänsterkanten som sköt ett vänsterskott. Målvakten lämnade en farlig retur rakt ut mot straffpunkten, men Magashy fick inte till avslutet.

I den tjugosjätte minuten hade IFK en ny farlig hörna. Bollen hamnade sedermera hos William Kenndal, vars inlägg nickades av en djurgårdsback, men bollen rann förbi i målområdet. En mycket god möjlighet.

Minuten därefter klippte Marcus Antonsson in bollen i nät med en vänstervolley. Dessvärre stod han i offsideposition och målet dömdes - helt korrekt - bort. Nu hängde ett hemmamål i luften.

Djurgården stack i mellan med ett par bra anfall, men Pilip Vaitsiakhovic fick visa sina kvaliteter.

Med sju minuter kvar av halvleken hade hemmalaget ett nytt farligt anfall, där Oscar, Netinho och Magashy väggspelade. Bollen passades till Zeljkovic som inte heller nu fick träff på bollen.

IFK gjorde en mycket stark första halvlek och när man betänker att det var den allsvenska serieledaren som var på besök, var insatsen inte mindre imponerande. Jag tycker att IFK borde ha lett med något mål. Tre avslut på mål mot Djurgårdens enda. 53-47 i bollinnehav talar för min tes.

Djurgårdstränaren Thomas Lagerlöv skyllde sitt lags tillkortakommanden på en "svampig" plan, vilket torde vara symptomatiskt för ett lag som spelar på balkongmatta. Det blir en chock att spela riktig fotboll!

IFK drog upp ett snabbt anfall direkt i andra halvleken och på ett långt inkast från Netinho hamnade bollen hos Zeljkovic som klippte till direkt på volley. Dessvärre på en höjd som gjort Armand Duplantis avundsjuk. Ajdins första mål i IFK-tröjan lät vänta på sig, men det kommer. Var så säkra!

I den andra halvleken tog gästerna över en stor del av spelet. IFK hade svårt att få till något anfallsspel och stundtals gav man bollen till skänks till gästerna.

Mot slutet av matchen hade Djurgården ett flertal frisparkar i farligt lägen, men med tur och skicklighet fredade IFK-försvaret och Pilip kassen. Allra farligast var det i den tredje tilläggsminuten, då bollen låg fri ett tag i målområdet, men Pilip dök - modig som ett lejon - och greppade bollen.

Kamraterna redde ut stormen och lyckades lugga serieledarna på en poäng. En mycket strong insats och även om gästerna säkert var besvikna med "bara" en poäng, anser jag att de bör vara nöjda. Precis som många andra fick de uppleva att på Finnvedsvallen hämtar man inga enkla poäng.

IFK har hittat formen igen och närmast väntar AIK på Friends Arena. Chans till revansch! Jag tror - som vanligt - på IFK-seger.

Text: Ola Fälth

Jag vill betona att de åsikter som framförs i referatet är mina egna och speglar inte alltid föreningens. För eventuella fel och brister kan ingen klandras utöver undertecknad.