GÖTEBORGSSUPPORTRAR SKÄMDE UT SIG PÅ FINNVEDSVALLEN

När höstmörkret sänkte sig över Finnvedsvallen den 6 november var det exakt trehundranittio år sedan Gustav II Adolf gick på pumpen - i dimman - i slaget vid Lützen. Idag var det en annan typ av slag som stod på agendan när det forna storlaget IFK Göteborg stod på menyn. Arton gånger svenska mästare, den senaste 2007.

Vädret var ungefär vad som kan förväntas i november, regnigt och ruskigt, men trots det hade nästan tretusen femhundra tappra själar tagit sig till Finnvedsvallen.

Frågan är om de vill komma tillbaka? De scener som kom att utspela sig, innan och dryga timman in i matchen, gjorde att undertecknad - åtminstone för stunden - förlorade aptiten på fotboll. Höggradigt berusade - så kallade - supportrar gjorde sitt bästa för att förstöra för de som kommit för att se fotboll. En vandaliserad krog, stormning av arenan och insmuggling av pyroteknik var bara delar av den palett av huliganbeteende som många göteborgssupportrar visade upp.

Cirka en timma in i matchen uppmanade speakern, på order av matchdelegaten, supportrarna att upphöra med eldandet, vilket var som att hälla bensin på en brasa. Värnamohimlen exploderade fullständigt och röken gjorde att domaren Kristoffer Karlsson tvingades att tillfälligt bryta matchen tills röken skingrats.

Rökutvecklingen gjorde att sjukvårdspersonal fick tillkallas och folk flydde - mer eller mindre - i panik från läktaren för att undvika den giftiga röken. Det var väl närmast ett under att skadorna stoppade vid ett astmaanfall.

Jag har mycket svårt att förstå meningen med supportrarnas beteende och det är min uppfattning att det, om vi vill ha folk på arenorna i framtiden, måste stävjas. Syndarna måste lagföras och straffas och föreningarna måste sanera i supporterleden och med föreningarna avses huvudsakligen storstadsklubbarna.

Matchen, som inte hade någon betydelse för sluttabellen, hamnade - bokstavligt talat - i skymundan i rök och dimma.

I hemmalaget gjorde lagkaptenen Freddy Winsth comeback efter sju matchers skadefrånvaro. Kanhända kunde en viss matchoträning skönjas, men Freddy är en kulturbärare som behövs i laget och föreningen och det var glädjande att konstatera att han är klar även för 2023.

I målet fick Sävsjöbördige Hampus Gustafsson, som varit utlånad till Åtvidaberg under säsongen, göra allsvensk debut. Även om han i slutet av matchen kom lite snett i en utrusning och förorsakade straffen som fastställde slutresultatet, 1-4, hann han visa fin klass med ett par utmärkta och kvalificerade räddningar.

I backlinjen - utöver Freddy - startade Victor Eriksson, som spelat 2 697 minuter av möjliga 2 700 under säsongen, Bernardo Vilar och Victor Larsson. Apropå Bernardo så hade han inte någon av sina lyckligare stunder den här aftonen. Måhända var han lite övertänd i mötet med sina forna lagkamrater i Göteborg, men varningen han ådrog sig i den första halvleken tycker jag är ganska billig. När han i den andra halvlekens femtioåttonde minut har lite för hög armföring, gjorde Kristoffer Karlsson det han ofta gör, det vill säga visade det röda kortet. Han är den domare som visat flest kort av alla, både röda och gula under säsongen. Möjligen ville han kompensera göteborgarna för den märkliga utvisningen på Marcus Berg i matchen mot Elfsborg härförleden.

Bortsett från detta, tror jag att Bernardo är en given mittbackspartner till Victor Eriksson nästa säsong, då Robin Tihi, som varit på lån från AIK, troligtvis lämnar. Tyvärr, eftersom Robin gjort en mycket stabil säsong.

På mittfältet gjorde David Edvardsson, lånet från Malmö FF, sin första match från start. En kille med mycket boll i sig och god balans. Han kan bli spännande att följa om han blir kvar i IFK. Wenderson och William Kenndal kompletterade mittfältet. Även Wenderson och Kenndal har gjort utmärkt ifrån sig under året.

I anfallet - som vanligt - Oscar Johansson, Marcus Antonsson och Ajdin Zeljkovic. Marcus blev före matchen hyllad som Smålands bästa spelare 2022. Synnerligen välförtjänt och roligt för Marcus. Hans betydelse för IFK den här säsongen med sina tjugo mål kan knappast överskattas. Den här kvällen kom han dessvärre inte till så många målchanser, vilket innebar att han stannade på andra plats i skytteligan, två mål efter Häckens Alexander Jeremejeff på tjugotvå. Oscar Johansson har genomgående varit en av lagets bästa spelare med sin outtröttliga löpvilja, så även den här aftonen.

Ajdin Zeljkovic kommer förmodligen att växa till nästa säsong, när han får en försäsongsträning i kroppen. Ikväll dubblerade han sin målskörd när han reducerade till 1-2, med en välplacerad vänster. Lägger man till hans åtta mål under våren i den rödblå ÖIS-tröjan, får hans säsong anses vara bra. Kan han göra tio mål i IFK-tröjan 2023?

Matchen dog strax efter Ajdins reduceringsmål, då Bernardo blev utvisad. Bortalaget ökade på till 1-3 fem minuter senare och - som jag nämnt tidigare - fastställde slutresultatet till 1-4 på straff på tilläggstid.

Det här var en match som jag gärna glömmer, både vad som hände på och utanför plan. IFK kan bättre, det vet vi alla.

Huruvida göteborgspubliken kan bättre låter jag vara osagt. De avslutade sin sångstund med ett religiöst inslag och en travesti på barnvisan (skriven av amerikanen George Frederick Root) “Jesus älskar alla barnen, alla barnen utom oss”. Jag är benägen att tro dem…

Text: Ola Fälth Jag vill betona att de åsikter som framförs i referaten är mina egna och behöver nödvändigtvis inte spegla föreningens uppfattning. Inte heller kan någon annan än jag klandras för eventuella fel och brister i texten.