MAGASHY KVITTERADE I SLUTSEKUNDEN

Kärt barn har många namn, sägs det. Athletic Football Club Eskilstuna är kanske inte den klubb i Sverige som har flest anhängare, men förmodligen är man den som haft flest namn. 2005 gick Väsby IK ihop med FC Café Opera (som tidigare hette Djursholm Fotboll) och bildade Väsby United. Parallellt bildade den ryske affärsmannen Alexander Ryssholm klubben Athletic FC. AFC tog över Väsbys plats i division ett och 2012 bytte man namn till Athletic Football Club United och flyttade till Solna.

2017 var det dags för flytt igen, då Eskilstuna blev ny hemvist och namnet ändrades igen, nu till AFC Eskilstuna.

Under sin korta levnad har klubben hunnit med två sejourer i Allsvenskan, 2016 och 2019. Båda slutade med direkt nedflyttning. IFK stötte på Väsby för första gången 2011, då vi gick segrande ur det negativa kvalet efter att ha skrapat ihop trettionio poäng under debutsäsongen i Superettan.

Lagen har stött på varandra även i Superettan. Senaste mötet, 2018, slutade 0-0 på Finnvedsvallen. IFK, med fyra raka segrar i ryggen, ställde upp med samma lag som i måndags bortabesegrade Jönköpings Södra. AFC, med York Rafael, som gjorde sju matcher för IFK 2018, i laget, förlorade senast mot Vasalund.

Hemmalaget inledde starkast och det kändes närmast som en tidsfråga innan nollan skulle spräckas. Det var dock AFC som skulle ha den första vassa målchansen. I ett anfall på vänsterkanten spelades bollen in i IFK:s straffområde och i ensamt majestät fick Jesper Manns skjuta från sex meter. Inte bättre än rakt på Pilip Vaisiakhovic.

I anfallet därpå var IFK minst lika nära ledningsmål när Oscar Uddenäs (inblandad i mycket inledningsvis) först nickade och därefter sköt, men bollen räddades på mållinjen.

Första halvleken slutade mållös med mersmak för hemmalaget.

I den andra halvlekens inledning hade Oscar Johansson en möjlighet att spräcka nollan, men den gode Oscar hade för dagen tagit på sig filttofflorna och avslutet saknade kraft.

I den femtiofjärde matchminuten fick IFK:s annars så utmärkte burväktare Pilip Vaisiakhovic ett infall att leka Manuel Neuer. En för svår passning, avsedd för Bernardo Vilar, fångades upp av André Alsanati, som enkelt kunde skjuta 0-1.

AFC fick nu ökat självförtroende och kunde ta över mycket av spelet som tidigare dominerats av hemmalaget.

I den sjuttiotredje minuten var Albin Sundgren nära att kvittera, men hans skott räddades av målvakten, Noel Törnqvist.

Några minuter senare var AFC nära att stänga matchen, men Pilip fick chansen att revanschera sig och gjorde en utmärkt räddning på ett hårt skott.

IFK forcerade mot slutet men minuterna tickade snabbt iväg och trots att man radade upp chanser såg matchen ut att rinna hemmalaget ur händerna.

Fem tilläggsminuter försvann och när domaren Robert Daradic började snegla på sin klocka hände det oväntade.

Ur en ickesituation, där målvakten enkelt skulle rensa undan bollen, föll det sig inte bättre - ur hans synvinkel - än att bollen träffade en IFK:are i ryggen och hamnade framför fötterna hos en kvardröjande Abdu Magashy, som kunde rulla bollen i tom kasse. 1-1 i försvarsbjudningar, även om denna, i matchens sista dallrande sekund, förmodligen var värre. Den stackars Noel Törnqvist lär inte glömma Finnvedsvallen i första taget... En poäng är bättre än ingen och den här oavgjorda matchen kändes nog som en seger för de flesta. Bra lag har tur, brukar det ju heta.

Text: Ola Fälth

Jag vill betona att de åsikter som framförs är mina egna och inte nödvändigtvis behöver spegla föreningens uppfattning. Inte heller kan någon än jag klandras för eventuella fel och brister.